När min bil går sönder

När bilen går sönder ringer vi bärgaren. Om vi inte kan ta buss eller ett tåg, hyr vi en bil eller ringer en taxi. Viktigast är att reda ut det, kosta vad det kosta vill. Och kan vi inte köpa oss ur situationen, sitter vi där förtvivlade över att ha en sån dålig bil och inte tillräckligt med pengar för att med stil segla ut ur den uppkomna situationen.

Vi mäter vår rikedom i hur oberoende vi kan vara av alla andra. Utom dem vi betalar för att hjälpa oss förstås. Men dem behöver jag inte tacka, jag gör ju rätt för mig när jag betalar.

Rikedom skulle också kunna vara att det finns någon som kommer och hämtar upp mig. Att jag inte måste klara allt själv, för att jag vet att det finns människor som vill finnas till för mig. Att jag får stå i skuld eftersom allt inte måste vara helt rättvist. Att slippa bära hela livet och istället bli buren av Livet.

Det finns mycket att tycka om med individualismen, men det är ett sätt att leva som gör mig beroende av pengar, av makt, av hälsa, av ork, av att allt går som jag planerat. Gud bjuder oss in i ett annat sätt att leva, där jag inte måste klara mig själv. Där det är vi tillsammans. 

Jag skulle vilja slänga drömmarna om självständighet, om pengar och om makt på soptippen och drömma nya drömmar. Drömmar som handlar om oss. Drömmar som handlar om ett nytt rike.

Men allt sådant som var en vinst för mig har jag för Kristi skull kommit att räkna som en ren förlust. Ja, jag räknar faktiskt allt som en förlust jämfört med det som är långt mera värt, kunskapen om min herre Kristus Jesus. För hans skull har allt det andra förlorat sitt värde för mig. Jag kastar det på sophögen för att vinna Kristus och få leva i honom, inte med den rättfärdighet som lagen ger utan med den som kommer av tro på Kristus, den rättfärdighet som Gud ger åt dem som tror. Jag vill lära känna Kristus och kraften från hans uppståndelse och dela hans lidanden, genom att bli lik honom i en död som hans – kanske jag då kan nå fram till uppståndelsen från de döda.

Tro inte att jag redan har nått detta eller redan har blivit fullkomlig. Men jag gör allt för att gripa det, när nu Kristus Jesus har fått mig i sitt grepp. Bröder, jag menar inte att jag har det i min hand, men ett är säkert: jag glömmer det som ligger bakom mig och sträcker mig mot det som ligger framför mig och löper mot målet för att vinna det pris där uppe som Gud har kallat oss till genom Kristus Jesus.

Filipperbrevet kap 3 vers 7-14